Skrivbensin

Lyssnar på Sophie Zelmani och känner hur det händer något inuti mig. Det är den där vemodiga rösten, de finstämda texterna som lockar mig mot datorn. Är det bara jag som behöver vemodet för att kunna skriva? Den där känslan vi fick när vi någon gång var olyckligt kära eller när vi förlorade någon vi älskade. Den kommer tillbaka med musiken. Det svarta hålet öppnas. Det är bara att börja skriva, börja ösa ur vår skrivbensin.

Kommentarer

Populära inlägg