Lena Anderssons bok om kärlek
Är inne i en riktig läsperiod. Samlar på ord, tankar och formuleringar. Samlar på idéer. När jag sedan går in i en mer aktiv skrivperiod är det sällan jag läser andras böcker. Då behöver hjärnan vara "fri" från andra intryck, så gott det går.
Jag fick låna 2013 års Augustvinnare (i kategorin Årets svenska skönlitterära bok) och skulle egentligen bara läsa första sidan, men kunde sedan inte lägga boken ifrån mig. Den heter Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek och är skriven av Lena Andersson. Den handlar om förälskelse och vad som händer med en människa när den inte riktigt blir besvarad.
Trots att historien tar upp något så vanligt som kärlek, passion och frihet är den skriven på ett nytt och fräscht sätt och man lider - och ler - verkligen med bokens huvudperson. Utifrån är det lätt att se alla de steg hon inte borde ha tagit, när hon borde ha insett att det var dags att dra sig ur, men som man - när man är mitt inne det - inte ser klart.
Det är viktigt ämne boken tar upp, något som vi alla på ett eller annat sätt kan känna igen oss i. Vad händer när en människa blir verkligt kär, men när den andra personen bara ser på relationen som en krydda i vardagen, en tillfällig passion? Hur långt är vi beredda att gå för att lura oss själva att tro på den stora kärleken när vi borde se alla tecken som tyder på att det handlar om något annat? Varför är hoppet ibland vår värsta fiende? Vad kan makt få oss att göra?
Boken ger inga direkta svar eller pekpinnar utan det är upp till läsaren att bedöma situationen. Vem har rätt och vem har fel, hur borde vi som människor - både de som älskar minst och därmed har makten och de som är älskar mest och därmed är i underläge - agera? Detta är en bok som borde vara högintressant för alla bokcirklar.
Jag fick låna 2013 års Augustvinnare (i kategorin Årets svenska skönlitterära bok) och skulle egentligen bara läsa första sidan, men kunde sedan inte lägga boken ifrån mig. Den heter Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek och är skriven av Lena Andersson. Den handlar om förälskelse och vad som händer med en människa när den inte riktigt blir besvarad.
Trots att historien tar upp något så vanligt som kärlek, passion och frihet är den skriven på ett nytt och fräscht sätt och man lider - och ler - verkligen med bokens huvudperson. Utifrån är det lätt att se alla de steg hon inte borde ha tagit, när hon borde ha insett att det var dags att dra sig ur, men som man - när man är mitt inne det - inte ser klart.
Det är viktigt ämne boken tar upp, något som vi alla på ett eller annat sätt kan känna igen oss i. Vad händer när en människa blir verkligt kär, men när den andra personen bara ser på relationen som en krydda i vardagen, en tillfällig passion? Hur långt är vi beredda att gå för att lura oss själva att tro på den stora kärleken när vi borde se alla tecken som tyder på att det handlar om något annat? Varför är hoppet ibland vår värsta fiende? Vad kan makt få oss att göra?
Boken ger inga direkta svar eller pekpinnar utan det är upp till läsaren att bedöma situationen. Vem har rätt och vem har fel, hur borde vi som människor - både de som älskar minst och därmed har makten och de som är älskar mest och därmed är i underläge - agera? Detta är en bok som borde vara högintressant för alla bokcirklar.
Kommentarer