Verklighetsflykt eller mindfulness?

Ser fram emot en härlig skrivdag imorgon - i alla fall en skrivförmiddag. Gäller att komma igång i tid bara. Strunta i att sätta på den där tvättmaskinen. Avstå från att bara vattna blommorna. Det är en konst i sig...

Sedan, när man väl sätter igång, och det flyter, vill man aldrig att det ska ta slut. Verklighetsflykt eller verklig mindfulness - att vara här och nu?

Läste för några år sedan följande citat skrivet av den franska författarinnan Nina bouraoui:

"Jag har alltid velat undfly livet och skrivandet och kärleken är de yttersta utvägarna för det?"

Men är det inte egentligen tvärt om?