Semesterkänslan
För några dagar sedan kom jag hem från en skön solsemester med familjen. Att befinna sig mitt i solen, vid poolen eller på en strand med fötterna nerstuckna i den varma sanden och höra vågorna från havet som kastades mot land... Det var som balsam för själen. Det var länge sedan en semester kändes så avkopplande. Jag släppte alla krav och måsten och var för en gångs skull verkligen närvarande. Här och nu. Ingen dator. Ingen telefon. Bara jag, familjen och en glass i solen.
Så kommer man hem. Landar mitt i natten och kastas nästa morgon iväg tll skola, dagis och jobb. Under en förmiddag lyckas jag behålla den avslappnade känslan men när jag går hem igen på kvällen har pulsen redan stigit avsevärt. Hur ska man göra för att inte alltid falla in i stressen och de självuppsatta kraven? Yoga.. Mindfulness....? Det hjälper nog, men ofta bara för stunden (för mig). Jag skulle vilja vara lugn och avslappnad och full av energi jämt. Ta mig tid för barnen. Inte freaka ut när arbetsbördan på jobbet växer. Vara precis så som jag var på semestern. Hur gör man? I praktiken?
Började läsa Lyckan, kärleken och meningen med livet på semestern. Älskade den från första sidan. Kanske kan jag hitta svaret där:-)
Trevlig helg allihop!
Så kommer man hem. Landar mitt i natten och kastas nästa morgon iväg tll skola, dagis och jobb. Under en förmiddag lyckas jag behålla den avslappnade känslan men när jag går hem igen på kvällen har pulsen redan stigit avsevärt. Hur ska man göra för att inte alltid falla in i stressen och de självuppsatta kraven? Yoga.. Mindfulness....? Det hjälper nog, men ofta bara för stunden (för mig). Jag skulle vilja vara lugn och avslappnad och full av energi jämt. Ta mig tid för barnen. Inte freaka ut när arbetsbördan på jobbet växer. Vara precis så som jag var på semestern. Hur gör man? I praktiken?
Började läsa Lyckan, kärleken och meningen med livet på semestern. Älskade den från första sidan. Kanske kan jag hitta svaret där:-)
Trevlig helg allihop!
Kommentarer
Jag känner också igen mig så otroligt mycket i det du beskriver! Att det ska vara så svårt att leva så som man vill, det funderar jag på mycket.
Jag gick ju en kurs i mindfulness nu i höst och den var sååå bra! Efter de två sista gångerna kände jag verkligen harmoni och lugn, men sen vips så försvinner den känslan bara. Men det är nog så att det inte bara räcker att gå en kurs, man måste leva efter det hela tiden, göra en sak i taget, få återhämtning varje dag kanske i form av yoga, meditation, avslappning osv, stilla sina tankar helt enkelt.
Ditt inlägg 22 nov med dikten var jättebra! All denna (onödiga) information vi får hela tiden gör oss nog mer stressade än tillfredsställda. Jag försöker att inte gå in på FB så ofta längre. Jag vill leva mitt liv, inte andras liv!
Kram Mimmi